[äinjel]

Igår blev en fantastiskt bra födelsedag trots allt.
Mamma kom! Det gjorde nog att jag kunde uppskatta hela dagen och ta emot glädjen den erbjöd mig. Vi var 12 stycken i släkten här på dagen och åt kakbuffé. Snacka om att jag inte hade behövt be mormor baka något extra. Det var säkert hälften kvar när de var klara. Jag fick sitta och mysa med lilla Levi i knät en längre stund igår och det var så otroligt mysigt. Han är så fin! Min lilla brorson ♥

När vännerna kommit hit och ätit så var det i alla fall bara småbitar kvar av mina bakelser. Tårtan är mer än hälften kvar av och mormorskakorna.. Shit. Där finns hur mycket som helst!
I födelsedagspresent fick jag två växter, två par örhängen, en kärlekslåda, ett bäddset, sopsäckar tvätt- och diskmedel, en skål och en lila resväska(!). Fast det som kändes mest, var ändå när jag fick ringen. En vänskapsring som tydligen gått från vän till vän 3-4 gånger, och igår sa Mattias att "nu är det nog din tur att ta över den".
Så nu sitter den där.
Utöver detta fina moment så var kvällen helhärlig. Det lektes kropp mot kropp och fastän alla killar (utom upptvingade Robin) var dåliga så skrattades det oändligt mycket åt alla de fantastiska poser man hamnade i. Tydligen blev det en hetsig diskussion också, men då pratade vi om annat i köket så jag hängde inte riktigt med på det. Jaja. De sista 3 timmarna var det bara jag, Mattias, Robin och Sofie kvar i soffan och pratade om allt möjligt. Delvis helmysigt!


Jag gick och la mig runt kl 6 imorse och vaknade igen halv 11. Lagom pigg är man då! Nu sov jag precis en timme men det hjälpte inte alls, känns nästan värre. =P
Skit samma. Ska nog försöka se på nån film kanske. Jag kommer ju dock aldrig kunna välja idag. I know me.

Då kör vi väl då.

Jag vet inte om du kommer imorgon. Det vet kanske inte du heller.
När vi pratade i söndags sa du att du inte visste förrän samma dag.

Kanske är det pga ovissheten jag har sovit så dåligt den här veckan.
Att jag har gått och oroat mig för att du kanske inte kan vara här hos mig.
Det var du inte förra året och det sög.
Riktigt rejält.

Jag vill verkligen, verkligen att du kommer hit och kramar om mig, kallar mig skatten och säger att du älskar mig. Som förr.

Gud, vad jag önskar att "förr" inte kändes som så längesedan.

Igår bakade jag (Robin agerade stöttande kaffedrickare) cookies och cake pops!
Så 2 av 5 är avklarade.
Bara de jobbiga kakorna kvar.
Kanske blir en kladdkaka till idag.
Och resten imorgon.

På tal om cake pops! så är det jättesvårt att skriva de orden utan att lägga till ett utropstecken efter.
Cake Pops.
Ser jättetråkigt ut..
Meeen;

Cake Pops!

Woho!

Nu är det bara 2 dagar kvar ♥

Igår var jag på föreläsning i Lisebergshallen med två arbetskamrater. Talare var Jan Eliasson, Helena Bergström och David Loid. Jag åkte dit utan att riktigt veta vad jag skulle förvänta mig, men Helena Bergström visste jag ju vem det var och Jan Eliasson hade jag förstått var någon politiker-typ..
Men vilken eftermiddag! Jan Eliasson är förmodligen Sveriges mest kända och bästa diplomat. Han har medlat i några av världens blodigaste konflikter och även varit Sveriges utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling. Snacka om intressant liv den mannen haft!
Helena Bergström har väl knappast undgått någon. Hon var intensiv och lite rörig som föreläsare, men lyckades ändå knyta ihop vad hon sagt, och det var inte någonting jag saknade. Vi fick t om ett litet smakprov av Blanche från Linje Lusta.
David Loid, vem är då det? Jag har ingen aning. "Specialist i strategiutveckling och retorik" står det i mina papper, men vem vet vad det innebär? Jag var tvivlande till hur han skulle kunna följa Helena och Jan, men han hade ett sånt sätt och sådan utstrålning att han nästan toppade de andra.
All n'all en riktigt bra eftermiddag!

Väl hemma i stan gick jag och köpte mig en springform och åkte hem och bakade en kladdkaka till jobbfikat på torsdag.
Idag ska jag baka till lördagen!
På fredag ska vi baka lite till.
Baka baka, liten kaka.
Gosh, jag behöver sova bättre än jag gjorde inatt.
Mip!

Det hela började i fredags med att jag slutade jobbet, åkte ut till torp och hittade ett par svarta kostymbyxor + en Pillis att prata med och få skjuts hem av. Hemma fick jag slänga ihop badkläderna och hoppa ut till bilen med Robin och Mattias i för att åka tillbaka till jobbet och bada i det varma, härliga vattnet. Efter duschen ilade jag upp och bytte om och packade med mig sminkväskan + spriten för att åka hem till Robin och fördricka inför kvällen på Harrys. En sen middag bestående av 2 ostmackor hjälpte inte mycket mot bruset som kom relativt fort och när vi traskade ner några timmar senare var hela världen på tip-top!
Nere på krogen var det 18+ och fullsmockat. Att komma in gick fort, men för att få hänga in jackan fick vi vänta i säkert 20 minuter. Sedan köpte jag och Robin varsin dricka, tappade bort alla andra, blev trötta på trängseln och kände oss gamla på under en kvart skulle jag tro. Så vi gick igen. Satt på en parkbänk innan det blev taxi tillbaka till Skogslyckan. Där fanns det mer att dricka, bra musik att lyssna på och en mycket bekväm madrass att ligga och tjöta på. De andra kom tillbaka någon gång efter tre. Jag ringde taxi en stund efter kl 6 och fick meddelandet att de inte hade någon bil ledig förrän kl 7. Innan dess hann jag och Robin somna i hans säng medan de andra fortsatte i vardagsrummet. Klockan 7-nånting ringde taxi upp och sa till mig att åka med, så det var precis vad jag gjorde, även om det tog emot att gå upp ur sängen igen..

Det var dock tur att jag kom mig hem, för igår åkte jag (lookin' skinny in my new black pants!) och Åsa till Göteborg, åt böff på Jensens med Christine och skrattade sönder oss till Gabriel Iglesias och Martin(!). Det var bland det bästa jag varit med om. Hela dagen var underbar! Vi var båda rejält trötta men det gjorde bara humöret ännu mer lyckligt! Efter showen stog vi i kö för att få träffa mr Fluffy himself en stund men när kön inte rörde på sig på en halvtimme så drog vi hem istället. Vi var bara lyckliga att få ha sett honom, och på så nära håll (rad 3!) !
På bussen hem somnade Åsa så gott, jag slumrade lite men sömnen distraherades av smsande och sånt. Hemma i stan igen fick vi huttrande traska hem till bronx eftersom stadsbussarna är urkassa och aldrig går när man vill. Nåja. På hemmaplan sa vi hejdå, jag gick upp till mig och la ur min nya, fina, xperia ray, la ner ett par centiliter vodka i väskan och gick över till Misja o co som var i fulla vänners lag. Det diskuterades incest, sjöngs disneyklassiker och pussades hejvilt innan jag dog i hennes säng. När jag vaknade igen skulle alla knös ner, 5 st var vi nog, men jag blev såklart superjättekissenödig och orkade inte knö ner mig i mitten efteråt igen. Så hem fick det bli.

Här tänkte jag att det skulle bli en lång, härlig, utvilande sömn.. Men icke då. 4 timmar var allt jag fick. Idag har jag inte riktigt vaknat ännu, och frågan är väl om jag kommer göra det alls.

Ikväll hägrar tvättstugan och mitt gigantiska berg med smutstvätt.

Jag gillar hur samtal med olika människor ger en olika sätt att se på saker och nya tankar att fundera över.

Efter en liten utmaning förra helgen har jag gått runt och tänkt på min musik. Min egen musik, och om jag skulle försöka mig på att skriva något igen. Det var ungefär 10 år sedan sist. Samma sak med diktandet. Kanske kanske.

Igår sa Crille att han är övertygad om att jag kommer hjälpa människor i framtiden. När är svårt att säga, men han tror att allt jag går/har gått igenom i mitt liv gör att jag kan hjälpa andra igenom liknande situationer lite längre fram.

17:20
Jag känner mig så förvirrad. Vet inte hur jag ska känna, eller vilken känsla jag känner mest eller främst. I mitt inte längre sömnfattiga tillstånd borde jag kunna skilja på mig själv, men det fungerar inte. Jag är som en stor stål med känslor.

Helgen har varit underbar. Jag har träffat, festat, umgåtts och sovit med nya bekantskaper. Fredagens kalas för Kim var fantastiskt, gårdagens försök till fylla var mest bara mysigt. Endast en klarade målet och resten kämpade på tills tiden rann ut.

I fredags åt jag middag med Per och Beccis innan jag åkte upp på fest, och det var trevligt.

20:05
Nu är jag hemma efter att ha varit vid min pappas grav och lagt en krans. Jag har nära på bävat inför idag eftersom jag känt på mig att alla mina dammar skulle brista. Allt jag hållt inom mig den senaste tiden sköljde över mig och ingen kraftansträngning i världen skulle kunnat stoppa mina tårar.

Men nu är det gjort, och min älskade storebror var där och stöttade mig och pratade med mig om saker och ting. Jag är så glad för hans skull. Hans liv har blivit så bra, efter allt han gått igenom och nu önskar jag bara att lite av hans lycka kunde smitta av sig på mig. Men han har ju några år mer än mig, så kanske kan det hända att jag får vänta ett tag till.

Jag kan vänta ett tag till, för jag förväntar mig inte att allt ska lösa sig som i ett trollslag..
Men jag tycker det får räcka med saker som går fel nu.

TRX. Jag säger då det. Brutalt jäkla jobbigt! Men rätt skoj. Förbaskat intensivt då man "bara" håller på i 30 minuter och svettas floooder. Eller i alla fall jag. ^^ Nästa gång ska jag inte ha träningsvärk i armarna redan innan. I'm just saying.

Efter träningen slängde jag mig i duschen och spatserade mot centrum och kvällsshoppingen som var i full gång. 20% rabatt på en vara i de flesta butiker. Jag köpte mig en liten refillflaska på Kicks som man kan fylla på med parfym och ha med i väskan. Hur bra som helst!
Sedan vandrade jag runt och kikade i alla möjliga affärer. På vägen ut från Team Sportia gick jag in på For Her och kikade. Jag har aldrig hittat något där innan, men man vet ju aldrig. Och så är det! Man vet aldrig! Jag hittade en vinterjacka. För 300 pix! Eller rättare sagt 239 kr med rabatt. Den är inte helt klockren, men den passar och jag ser inte ut som en michelingubbe i den, inte ens när jag har en hoodie under. Helt klart värt de slantarna. Jag kan tom köpa en jacka till om jag skulle vilja (vilket jag kanske gör eftersom vädret fortfarande är rätt mjäkigt och jag inte kunde ha mitt fynd på mig i dagens 10-gradiga "värme").

På hemmaplan igen ringde min fina Pline och meddelade att hon, så länge det inte blir handoperation, kommer sova hos mig 18-20 november! Så mysigt! :D Vi ska kramas och kramas och kramas lite till. Kära syster!

Nu är det fredag!
Whoop whoop!

Jag är inte hungrig ikväll.
Inte ens på sugen på gottis.

Måste vara sömnlösheten!

----------

Jag är faktiskt imponerad över mig själv att jag klarade hela jobbdagen utan att snäsa åt en enda patient.. Efter jobbet blev det fika med Per på Lejas. Det KAN ju faktiskt vara after eight-kakan därifrån som spökar med hungern också.

Ääh, whatever. Nu ska jag strax somna. *vink*

Bara en liten ledsen också.
Förmodligen försvinner han på lördag. Min bästis-Per.
Muh..

Det gick sådär.
Planen gjordes igår vid 20-tiden.

Och gick i kras ungefär 2 timmar senare.
Misjor med kamrater gör sånt för en. Vänliga själar.

I och för sig sa vi tekniskt sett bara "vita helger" framöver..
Igår var det tisdag.
True story!

♥

Idag kom jag att tänka på att det snart är dags att lägga krans hos dig.
Jag känner mig ganska nedstämd ikväll..
Men på lördag kommer jag och hälsar på.

Ibland får jag för mig att killar flirtar med mig. Och även om jag kanske är helt fel ute så blir jag lite glad.
Och fnissig!
För det man inte vet... osv. ;P

Igår var freakkin' awesome.

I don't want this.



Go away.