[äinjel]

Det har inte hänt något större det senaste.
Och jag har inte riktigt reflekterat över något jag vill dela med mig av här.
Jag är arbetslös och väldigt uttråkad.
Och alldeles för apatisk för att göra något åt att i princip ingen hör av sig längre. Förutom 2 då.
Jag är lika dålig.

Intervjun dagen efter sist gick väl sådär. Kändes inte lika bra som första intervjun och de skulle hört av sig senast idag (men icke), vilket gör att jag inte har någon större förhoppning på positivt besked.
Dagen med mormor och morfar var trevlig, även om det var lite konstigt att inte ha resten av familjen med. Vi träffas i princip aldrig själva. Men mormor fick en present och hon blev väldigt glad över att jag gav henne något som var väldigt mycket "henne".
I söndags var vi på Lökeberg och åt middag med min morbror m familj för att fira mormor lite mer. 70 är ändå en respektabel ålder. Det var väldigt god mat, och jag är väldigt kräsen. Det var en nästan förvånansvärt trevlig stund, ibland kan det bli så krystat, men nu var det alldeles lagom. Visserligen var vi bara där i 2 timmar, men ändå.

Åsa åkte till London igår och kommer inte hem förrän på tisdag kväll. Jag känner mig lite vilsen när hon inte är hemma. Tokigt. Även om hon annars är iväg på annat eller om vi inte pratar så vet jag ändå att hon finns i närheten. Men jag hoppas hon har jätteroligt med Lena och hånglar med en främling på minst ett dansgolv!
Per är sjuk så han kan jag inte heller besvära. Det är hjälper nog till med vilsenheten lite. När ingen av dem är "tillgängliga". Men men, jag reder mig nog.

Hoppas på att få formatera datorn imorgon. Nej, fel. Jag hoppas på att någon kommer hit och formaterar datorn åt mig imorgon.. Jag vågar inte själv.
Annars har jag ingen aning.. Vad gör man utan en Åsa och en Per?