Kluven
Där var den sinnesfriden som bortblåst.. Jag har sökt ett vikariat som skulle vara tom februari 2011 på Silentzvägen här i stan som jag verkligen, verkligen vill ha. Det är det enda jobb i stan jag har hittat sedan jag började söka jobb för drygt 3 månader sedan. Jag ringde dem idag och frågade hur jag låg till, om de gillade min ansökan och om jag skulle bli kallad för intervju och så verkade vara fallet. Hon kunde inte säga något definitivt, men lät iaf positiv.
För 2 veckor sedan var jag på intervju på Onkologen, Sahlgrenska vilka lovade att höra av sig förra veckan. Fredag eftermiddag 16.15 ringde chefen där från vad som lät som tåget och meddelade att tillsvidare-tjänsterna var tillsatta av sökanden från huset men eventuellt kunde det vara aktuellt med ett vikariat, men hon ville ingenting lova och hon skulle ringa på måndagen.
Igår väntade jag på samtalet hela dagen och blev mer och mer frustrerad över att det inte hände någonting. När klockan väl var efter arbetstid och det inte hade ringt så var det ju för sent även för mig att ringa upp och fråga vad som hände. Så idag ringde jag efter lunch och frågade. När hon svarade verkade hon inte ha haft en tanke på att ringa mig förrän på torsdag. Hon berättade i alla fall att det som kunde bli aktuellt på Sahlgrenska var en testperiod fram till maj och sedan om det gick bra ett vikariat som sträcker sig över sommaren. Eftersom jag ska på intervju imorgon (igen) så skulle vi höras på torsdag och jag skulle tänka över erbjudandet tills dess.
Och jag är så kluven.
Om jag börjar på Onkologen skulle det vara nästan direkt. Och då hinner jag förmodligen inte ens gå på intervju på Silentzvägen innan. Tänk om jag blir sjuk igen? Då kommer jag inte ens få sommarvikariatet på Onkologen. Tänk om jag skulle få jobbet på Silentzvägen om jag får komma på en intervju. Jag vill så gärna ha det.
Min arbetsförmedlare tyckte att jag skulle säga till de på Onkologen att jag fortfarande aktivt söker arbete även om jag jobbar hos dem. Men om jag säger det, tror jag inte att de vill ha mig där alls.
Enligt Soc så Får jag inte säga nej om jag blir erbjuden ett arbete. Så om de erbjuder mig den här platsen på Onkologen så är det kört för Silentzvägen? För de kommer ju inte tillåta att jag tar ledigt för att gå på en intervju. Jag funderar på om det är lika bra att vara ärlig med Onkologen och säga att det finns ett jobb här som jag mycket hellre vill ha och se hur de ställer sig till det. Jag vet iaf att de är stora fan av ärlighet där. Det är i vilket fall vad de själva säger.
Det värsta med allt det här, är inte att jag inte vet vad jag ska göra. Utan att jag inte känner att jag kan ringa mamma och prata om det som jag skulle gjort förr.
För 2 veckor sedan var jag på intervju på Onkologen, Sahlgrenska vilka lovade att höra av sig förra veckan. Fredag eftermiddag 16.15 ringde chefen där från vad som lät som tåget och meddelade att tillsvidare-tjänsterna var tillsatta av sökanden från huset men eventuellt kunde det vara aktuellt med ett vikariat, men hon ville ingenting lova och hon skulle ringa på måndagen.
Igår väntade jag på samtalet hela dagen och blev mer och mer frustrerad över att det inte hände någonting. När klockan väl var efter arbetstid och det inte hade ringt så var det ju för sent även för mig att ringa upp och fråga vad som hände. Så idag ringde jag efter lunch och frågade. När hon svarade verkade hon inte ha haft en tanke på att ringa mig förrän på torsdag. Hon berättade i alla fall att det som kunde bli aktuellt på Sahlgrenska var en testperiod fram till maj och sedan om det gick bra ett vikariat som sträcker sig över sommaren. Eftersom jag ska på intervju imorgon (igen) så skulle vi höras på torsdag och jag skulle tänka över erbjudandet tills dess.
Och jag är så kluven.
Om jag börjar på Onkologen skulle det vara nästan direkt. Och då hinner jag förmodligen inte ens gå på intervju på Silentzvägen innan. Tänk om jag blir sjuk igen? Då kommer jag inte ens få sommarvikariatet på Onkologen. Tänk om jag skulle få jobbet på Silentzvägen om jag får komma på en intervju. Jag vill så gärna ha det.
Min arbetsförmedlare tyckte att jag skulle säga till de på Onkologen att jag fortfarande aktivt söker arbete även om jag jobbar hos dem. Men om jag säger det, tror jag inte att de vill ha mig där alls.
Enligt Soc så Får jag inte säga nej om jag blir erbjuden ett arbete. Så om de erbjuder mig den här platsen på Onkologen så är det kört för Silentzvägen? För de kommer ju inte tillåta att jag tar ledigt för att gå på en intervju. Jag funderar på om det är lika bra att vara ärlig med Onkologen och säga att det finns ett jobb här som jag mycket hellre vill ha och se hur de ställer sig till det. Jag vet iaf att de är stora fan av ärlighet där. Det är i vilket fall vad de själva säger.
Det värsta med allt det här, är inte att jag inte vet vad jag ska göra. Utan att jag inte känner att jag kan ringa mamma och prata om det som jag skulle gjort förr.
Reflektioner
Trackback
