Måndag

Ny vecka, nya tag?
Ja, kanske det.
Ny vecka, samma tag?
Stämmer nog bättre.

Nu är det en månad sedan jag började jobba på Hisingen. Det har gått fort även om jag måste säga att jag saknar mina människor. Att umgås. Helgerna försöker jag fylla så gott det går, men det är ju inte alltid det passar bara för att jag är ledig.

Det märks också att en del relationer rinner ut i sanden lättare än jag trodde var möjligt. När jag inte är den som hör av mig hela tiden så verkar det göra detsamma om man umgås eller inte. Det känns inte roligt alls. Var det värt så lite? Man kan ju faktiskt skicka ett sms och höra hur det går på det nya jobbet. Eller? Nä, jag ska inte vara den enda som jobbar för att en relation ska fungera.

Tur är att det finns andra människor som vill umgås med mig. I alla fall på helgen. Jag är väldigt glad att en viss en nu återuppstått från något år i tvåsamheten och vill spendera tid med gamla mig igen.

Jag vill inte skriva om saker som är ledsna idag. Just precis nu känner jag mig ganska.. blank. Intetsägande kanske stämmer. Jobbar för att hålla den delen av hjärnan avstängd. Att umgås med mina människor hjälper oftast, så det är lite kämpigt nu när det inte blir lika mycket av den varan.


Reflektioner

Share your thoughts:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0