Tanketurer
Det känns som om det inte kommer komma många alls på fredag, och att de som kommer kanske kommer vara där i ett par timmar och sedan vilja hem.. Det känns som om ingen kommer att ha pengar till att vara på krogen alls. Det är aldrig någon som har pengar när jag fyller år.
Nu när jag läser det jag precis skrev här känner jag mig som en treårig som inte får som hon vill. Och det är ännu en dålig känsla.
Jag pallar inte den här årstiden. Allvarligt skadat(d). Jag undrar varför ingenting blir som jag tänkt mig. Om det jag tänker är så galet, hur ska det då egentligen vara? Så här? Nej, det vill jag inte gå med på.
Samtidigt är jag jätterädd för om jag ändrar på mig och ingenting annat förändras. Om det inte blir någon skillnad, vad är det då för poäng med att ens försöka?
Eller är det just det allt handlar om..? Våga för att vinna.. Eller förlora. Life is a game of luck? Well, if that's the case, then I'm fucked.
Det är väl lite så. Ibland måste man få vara en trotsig treåring och bara stampa med fötterna i marken och säga: Jag vill jag vill jag vill! Och sen böla tills det tar stopp.
Det är så jävla okej att bli arg och tycka att allting är så jävla orättvist ibland för det är det!! Det är okej att ligga och gråta så att snoret rinner och ögonen och kinderna svider för att det är "så jävla synd om mig" FÖR DET ÄR DET! Vad du känner är sant. Och så länge som du erkänner för dig själv att du kan känna så är det okej. Det är den dagen inget spelar någon roll längre och du inte känner något alls som jag kommer bli orolig. VI klarar ju allt! Kommer du inte ihåg diplomet du gav mig? Plockade fram det senast idag!
Vi överlever allt..
Älskar dig..
Och ha en underbar födelsedag imorgon!
BAMSEKRAMAR
